Överraskning i Boden

Jag lovar att jag ska sluta tjata om Boden nu men jag hade nästan helt glömt och nämna en riktigt trevlig överraskning vi fick när vi var där. På väg in till centrum, alldeles i närheten av Pubben med stort P (fråga vilken lumpare som helst som legat i Boden och de vet vilket ställe det är) låg en alldeles nyöppnad Sushirestaurang som heter Sushibiten.

Självfallet var vi tvungna att äta lunch där en dag och jag blev då inte besviken, eller ja kanske något på priset men för god sushi är det värt det.

De hade ett ganska trevligt utbud på både Maki och Nigiri sushi, god Misosoppa och trevlig personal. Beställde bara Nigir sushi med lite olika topping för att prova på. Vanlig lax, suovaslax, makrill, bläckfisk och tilapia. Gott var det också, väldigt gott faktiskt. Enda problemet är att sushisuget ökades mångfalldigt men som tur är så blir det sushimiddag hos Tove på söndag. Längtar redan tills dess...mmm....sushi...*drools*

Nidbild av Mario?

De flesta av oss har någon gång spelat något av alla de spel som super mario varit med i. Snubben har ju ändå förekommit i över 200 spel där bara super mario bros 3 sålt i över 18 miljoner exemplar. Med andra ord är han en av de mest välkända tv-spelskaraktärer som finns och det är inte konstigt att man har velat utyttja kändiskapet och producera alla möjlig olika mario prylar för att tjäna så mycket pengar som möjligt.

En av dessa saker råkade dyka upp hos min mor, en vhs med super mario bros super show, något som jag såg en hel del när jag var mindre...men lite förvånad blev jag när jag såg bilden på fodralet:


Alltså titta bara på den här bilden, mario ser rent sagt elak ut och ska det där föreställa princess toadstool? Det ser snarare ut som om mario har kidnappat en lite flicka och är i färd med att fly från slottet, hon ser ju inte direkt glad ut, snarare skrämd. Och vad är det för rep mario håller i?Försöker han riva ner borgen eller är det kopplat till kanonen som han då skjuter mot sig själv.
Och varför står det 'Nu kommer FILMEN om den populäre...' Om man ens hade sett 10 minuter hade man förstått att det är en tv-serie.
Det är precis som om de som fick uppgiften att göra framsidan inte haft en aning om vem Mario är eller vad spelen handlar om. Allt bara för att få lite snabba pengar för att alla som tyckte om Mariospelen ville se programet och vi bör nog inte ens nämna programet i sig....vilken jäkla skit alltså...en stor hädning för alla Mario fans, undvik för allt i världen denna smörja.

Diplom

Nog fasen blir man lite stolt ändå :)

Plugg och kanelbullar

Den senaste tiden i skolan har varit allt annat än lugn. Föreläsningar på morgonen och långa dagar med plugg på Medicinska Biblioteket. Ett tag snittade jag på runt 8 timmars plugg varje dag veckorna före tentan som var den 10 oktober. Inte nog med det så var det ett Seminarie intryckt där också som jag skulle hålla, det jag beklagade mig om tidigare. "Oxidative stress response in bacteria" var mitt ämne som jag skulle föreläsa om i 20 minuter på engelska för nästan halva klassen plus vår kursansvarig i Mikrobiologi och basal molekylärbiologi samt vår programansvarige. Som om det inte var tungt nog skulle seminariet hållas på engelska och allt skulle dessutom filmas. Något nervös var man helt klart. Nu så här i efterhand känns det dock som om det gick ganska bra men jag har inte vågat titta på skivan med filmen ännu...

Så vad gör man för att fira att seminariet var avklarat? Jo man passar på att fira kanelbullens dag som var den 4 oktober (seminariet var den 2 oktober) med några klasskompisar och ser på film. Alltid trevligt att ha en anledning till att få baka något och jag hade faktiskt aldrig gjort kanelbullar innan dess. Resultatet uppskattades också hjärtligt av klasskompisarna som var med och firade. För er som aldrig heller har provat baka egna kanelbullar så rekommenderar jag följande recept:

Kanelbullar (ca 60st)

Du behöver:
1 pkt jäst (50g)
5 dl mjölk
150 g rumsvarmt margarin
1 dl vit sirap
1 tsk salt
1–2 tsk stött eller mald kardemumma
14 dl vetemjöl (ha alltid tillgång till mer för utkavling och så)
ägg till pensling
pärlsocker
bullformar

Fyllning:
200 g rumsvarmt smör
1 ½ dl strösocker
4 msk mald kanel

Gör så här:

1. Värm mjölken till 37°C. Lös upp jästen i lite av mjölken i en stor bunke och häll sedan i resten av mjölken. Skär margarinet i bitar och tillsätt det tillsammans med socker, salt, karde­mumma och det mesta av mjölet.

2. Arbeta degen kraftigt tills den är blank och smidig, tillsätt ev mer mjöl om så behövs. Låt degen jäsa övertäckt ca 30 min på en rums­varm och dragfri plats.

3. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda lätt. Dela degen i två bitar och forma till stora bullar. Låt bullarna vila någon minut innan du kavlar ut dem. Rör under tiden ihop margarin, socker och kanel till fyll­ningen till en smidig smet.

4. Kavla degen med lätta tag till två rek­tanglar, ca 60x25 cm, med så raka kanter som möjligt. Lyft degen emel­lan­åt och mjöla under­till så att degen inte fastnar.

5. Bred på fyllningen. Rulla ihop från lång­sidan, inte för hårt. Skär/klipp varje rulle i ca 30 bitar. Ställ bitarna med snittytan uppåt i bullformar eller direkt på en bakpappersklädd plåt. Täck bullarna med bak­duk och låt dem jäsa
ca 30 min. Värm ugnen till 250°C.

6. Tryck försiktigt på en bulle. Om degen snabbt höjer sig är den färdigjäst. Pensla dem med uppvispat ägg och strö på pärlsocker. Grädda bullarna mitt i ugnen 5–8 minuter. Låt bullarna svalna på galler under bakduk. Njut gärna med att stort glas kall mjölk till.

Fick precis veta att jag klarade mikrobiologitentan så nu kan man kanske festa lite extra. Fast det är bara om jag lyckas ta mig till Lollo i helgen. Inte allt för pigg på att festa när man är förkyld. Fast man kanske rent av lyckas driva ut förkylningen?

Bodenlägret

Långt, dyrt, kallt, svettigt, jobbigt, hårt och kallt golv, tunt liggunderlag, smärtor, träningsverk och blåmärken i mängder....men att det har varit värt det är det ingen snack om. Tror aldrig jag har varit så imponerad av personer som instruktörer som med Joe Carlslake och Stephen Greyston. SÅ JÄVLA BRA! Längtar redan tills nästa gång man får chansen att träna med dom igen. Fick för övrigt en liten utmärkelse också, diplom till och med, av joe carlslake med ett par andra på lägret så det var extra kul och nog känner man sig stolt för att man har lyckats imponer på honom :)
Tillbaka till Umeå och gräva ner sig i labbandet, ses om tre veckor typ...